Har du hört talas om den fjärde industriella revolutionen? Visste du att vi befinner oss mitt i den och att den redan har eller kommer att påverka nästan alla delar av ditt liv, inklusive reglering av personskador? Innan vi går djupare in på det, låt oss titta på de tre första faserna i den industriella revolutionen.

De tre inledande industriella revolutionerna

Fas 1 – Slutet av 1700-talet

Ångmaskinen och massproduktionen förändrade allt och industrier började alltmer ersätta jordbruket som ekonomins ryggrad.

Fas 2 – Början av 1900-talet

De nya energikällorna som el, gas och oljedrivna förbränningsmotorer satte full fart på industrierna och järnvägar och telegrafer förbättrade kommunikationen.

Fas 3 – Tidigt 1970-tal

Många av er har kanske upplevt den tredje industriella revolutionen med game changers som halvledare, persondatorer och internet.

Den fjärde industriella revolutionen

Den fjärde industriella revolutionen kännetecknas av snabbare teknologisk utveckling och koncept som Internet of Things, 3D-printing och artificiell intelligens. Den pågår just nu inom nästan alla branscher.

Begreppet introducerades först av Klaus Schwab vid World Economic Forum som beskrev det som: “En teknologisk revolution… som suddar ut gränserna mellan den fysiska, digitala och biologiska sfären.”

Det är en intressant utveckling och de flesta av oss börjar redan uppleva det. Att prata med en kollega online är nästan detsamma som att prata med personen irl. Fler interaktioner som brukade vara fysiska som att shoppa, sköta bankärenden och till och med tvätta, träna och jobba kan göras mer eller mindre digitala idag.

Hur påverkar detta personskadereglering?

Personskadereglering har generellt haft det svårt att hänga med i den digitala utvecklingen. På vissa håll skulle man kunna säga att de fortfarande befinner sig i början av den tredje industriella revolutionen där datorer kombineras med pappershögar och kommunikation via post.

Men varför är det så? Kanske är reglering av personskador inte det område som har högst profil eller volymer; tack och lov så bryter vi inte ben lika ofta som vi spräcker våra skärmar på telefonen. Kan det vara brist på kunskap? Att vi inte litar på att förvara känslig information i en plattform i molnet? Eller handlar det bara om att skadechefer inte riktigt vet vad de behöver? Och hur skulle de kunna göra det? De arbetar med personskadereglering – inte IT-arkitektur.

Läs mer: Därför måste personskadereglering digitaliseras

Lösningen: Ett beslutsstödsystem (DSS)

För att ta personskadereglering till fas fyra behövs ett DSS (Decision Support System) för att samla in och överblicka ärendet med integrerad och användarvänlig kommunikation med kunderna och medicinska rådgivare. När du har allt material digitalt kan du extrahera värdefull data och automatisera flera steg i processen.

Vill du veta mer om hur ett DSS skulle kunna gynna dig? Kontakta oss så berättar vi mer.